Ny blogg

Nu bloggar vi på http://www.ourfamily.se

Finfina julkort!

Hej kära vänner!
Gå in på http://jonelin.wordpress.com/ och titta vad fina julkort hon gör!


:)

Ny blogg

Jag tänkte börja om. Och göra det ordentligt:

http://signsalongthepath.blogspot.com/

Uppdatering

Det händer mycket nu. Glömmer bort att jag har bloggen.
Bosse har flyttat. Med en klump i hjärtat tog jag beslutet att låta honom få komma ut på landet.
Med hans enorma personlighet och aktiva fysik är han inte gjord för min lilla lägenhet, hur mycket jag än vill det. All aktivitet i världen kan inte göra honom trött. Den senaste tiden har han gått runt och skrikit lungorna ur sig för att han inte haft något att göra (som enligt honom är roligt nog). Det finns oändligt mycket mer att skriva om saken, men jag orkar inte älta mer. Bosse har flyttat för Bosses bästa. Esther och jag reder oss. Vi är ju lugna rakt igenom hon och jag så atmosfären här hemma har redan förändrats. Esther får sova med mig i sovrummet nu (gick inte tidigare då Bosse bet sönder mina fötter), och vi ska börja åka iväg med cykeln som vi gjorde när hon var liten.

Det var dock hemskt att åka och lämna Bosse. Han skrek sitt hjärtskärande skrik hela vägen. Vi åkte i mammas och pappas nya bil och därmed fick jag inte ta ut Bosse ur buren ifall han skulle kissa- eller håra ner hela baksätet. Men det smärtade, han är ju van att sitta i knät i bilen så han kan titta ut genom fönstret. Usch vad hemskt det var, jag grät tyst för mig själv hela vägen. Det kändes så hemskt att lämna honom där, helt ovetande om vad som hände. Kändes som att jag övergav honom. Om man ändå kunde kattspråk så vet jag att han skulle ha blivit glad.
Nu, en vecka senare har jag fått fina uppdateringar från de nya ägarna. De är supertrevliga och verkliga djurmänniskor. Bosse sover i deras säng, jagar flugor till förbannelse och sprätter sand över hela badrummet - han låter precis som sig själv med andra ord. Världens mest anpassningsbara katt. Sorgligt att han inte är min längre, men han kommer få det så så så himla bra. Om några veckor ska vi åka och hälsa på och se hur han har det. Jag längtar verkligen.

Här bor Bosse nu. Bland hundar, katter och höns.

Precis såhär är ni det bästa jag vet

Sommarlov vol.2

Jo jag har ju hunnit med att vara i Turkiet en sväng. Det var okej. Varmt. Kattfamiljen som bodde på vår altan var bäst. Se bilder nedan.

Sommarlov

Tidigare i sommar gick jag förbi torget på vägen hem, där stod en tant och en farbror och sålde nävergrejer. Krimskrams tänkte jag när jag plötsligt under min passage såg något fint i ögonvrån - kattkorgar! De var så fina och så söta så jag kunde inte låta bli att stanna. Jag kollade i plånboken och räknade ihop 112 kr. Korgen kostade 130. "Får man pruta?", frågade jag snällt. Tanten log och vips hade jag en korg under armen.

Jag funderade dock och tänkte att precis som allt annat man köper till katterna så kommer de antagligen inte uppskatta korgen för fem öre. Men oj så fel jag hade. Katterna älskar den. Särskilt Bosse, han sover där med jämna mellanrum (kanske för att han tycker att det är så mysigt att tugga sönder kvistarna som sticker ut). Dynan med tassar som följde med tänkte jag dock sy ett nytt överdrag till. Jag är allergisk mot djurprylar i sammet med tassar på.

Sol i Stockholm

Jag är på Gröna Lund och äter fantastisk mat.

Viktiga saker

Jag och katterna har något som skulle kunna kallas för valvaka. Vi hejar på pirat- och miljöpartiet. Dock väldigt trist att valdeltagandet varit så lågt. Det är viktigt att nyttja sin demokratiska rättighet, även om det ibland känns som om att det inte spelar någon roll.

Jag tycker om er när ni sover

Bo: Tiger

Det här är Bosse. Han är stilig och galen.

Klockan 13-15 om dagarna samt efter midnatt sover Bosse uppe på högskåpet, ibland är Esther där också, men oftast inte. För att ta sig upp på högskåpet hoppar man först upp på köksbänken, sedan upp på köksfläkten och sen upp på ett snäpp till.

Bosse är egentligen en Tiger. Det syns bäst när han sover.

Rökning och barn

Det är sällan saker och ting gör mig mer förbannad än när folk röker i barns närhet. För ett tag sedan åkte jag förbi en bil. I bilen satt det i framsätet två vuxna människor och röker. I baksätet sitter två bilbarnstolsbarn. Ingen ruta på bilen är nedvevad (även om det inte heller ursäktar beteendet). Jag blir så jävla förbannad. Barn har små lungor. 70% av röken från en cigarett kommer inte in i rökaren själv utan dras in i de passiva rökarnas lungor. Tänk er sedan att ett litet barn med världens minsta lungor ska dra in denna rök. Äh jag blir så ledsen.

Ett annat exempel dök förbi mig igår. Jag hade precis varit på Maxi, skulle ställa in kassen i bilen och sedan gå in på IKEA. Bredvid mig står en anna bil parkerad. Utanför bilen står en kvinna och röker. Två sekunder senare sätter hon sig i baksätet och ammar sin max 2 veckors gamla bebis. Hur är människor funtade egentligen??

Vid andra tillfällen kan man se mammor gå med sina barnvagnar och röka samtidigt eller mor-och farföräldrar gå med sina barnbarn hand i hand och fimpar sedan cigaretten i samma höjd som barnens huvud innan de tar ett nytt bloss. Det är alldeles för vanligt förekommande och borde vara totalt förbjudet.

Slut på meddelandet.

fönstertittare

Hjälpredan

Tussen

Det här är min Esther, min bästa lilla Tuss. Hon sover jämt med ena tassen över ögonen. Jag tycker det är så fint och så sött.

Min bästa serie just nu.

Mitt bästa just nu är BBC's egna Robin Hood-serie. Jag bara älskar den. Det är så galet ironiskt och mer nutida än dåtida. Ibland kan man se små detaljer i rutan som fabriksgjorda blockljus, dragkedjor och annat som inte ens fanns på den tiden. Det är så väl genomtänkt -för den uppmärksamme.

Stalkers

Imorse när jag satt vid datorn och uträttade mina rutinmässiga morgonärenden så ser jag plötsligt hur mitt dörrhandtag till ytterdörren sakta dras ned. Jag tänker att det kanske är mamma, men ingen knackar utan känner bara på dörren. Lyckligtvis är ju dörren låst, men det hela upplever jag som ytterst skrämmande. På min dörr finns heller inget titthål så jag kan inte kika ut och titta vem det är som försöker öppna min dörr. Det hela leder ju till att jag blir sjukt paranoid och tror att det är någon som förföljer mig och vill bryta sig in i mitt hem och döda mig efter att först ha slagit ihjäl katterna framför mina ögon. Det är som ett mysterium. Vem försökte öppna min dörr? Är det en alldaglig tjuv som har smitit in med reklamutdelaren och bestämmer sig för att känna på alla husets dörrhandtag, eller är det mitt äckel till granne som beter sig... ja...äckligt? Hur som helst kommer min dörr numera att hållas låst. Alltid.

1:a maj ur ett studentperspektiv

Idag är det första maj, en viktig dag för oss som slåss nedifrån. Det är mycket som händer i världen som vi vanliga människor inte har en aning om och som vi knappt kan påverka. Det kanske mest aktuella just nu är frågan om integritet i och med Ipred-lagen, men det är inte bara Ipred som hotar våra möjligheter till privatliv. Min pappa skickade mig en artikel imorse som är värd att läsas: Struntar du i din integritet?

Men det är mycket som sker även på hemmaplan. Sedan regeringen tog över makten har villkoren för många människor förändrats, särskilt i den vardagliga ekonomin. Jag kan bara tala utifrån mitt perspektiv, som student, hur min livssituation har förändrats. När jag började studera (innan den nuvarande regeringen) hade jag tidigare arbetat i ett par år och därmed fått möjlighet till A-kassa. Jag betalade då en A-kasseavgift på 166 kr per månad. Aldrig roligt att betala försäkringar, men det var ändå överkomligt tyckte jag. Den första sommaren efter mina påbörjade studier lyckades jag efter många ansökningar bara få ett halvtidsjobb under sommaren, men ekonomin löste sig i och med att jag hade rätt till A-kassa. Men under hösten förändrades saker och ting. Det var riksdagsval och alliansen gick ut som segrare. Förändringarna för mig innebar en höjd A-kasseavgift till 366 kr (mer än 100% höjning) per månad, som skulle betalas med mina futtiga 7.400 kr jag får från CSN 9 månader om året. De tog dessutom bort möjligheten för studerande att erhålla A-kassa under sommarmånaderna. Den följande sommaren hade jag tur och fick jobb så jag klarade mig ändå. Sommaren därpå fick jag endast 4 veckors jobb, och blev dessutom sjukskriven. Tack vare mina föräldrar kunde jag betala mina räkningar. Jag var även tvungen att sälja mina älskade gitarrer och min synth för att få det att gå ihop. Från socialtjänsten fick jag 500 kr, med de nya reglerna hade jag kunnat få mer men som jag då hade varit tvungen att betala tillbaka när skolan började, med vilka pengar då?
Det kom en finanskris, varsel. Många konkurrerar om sommarjobben iår. Jag har ännu inte fått något jobb. Men under sommaren ska jag betala hyra, a-kassaeavgift, el, telefon, försäkringar, m.m och skulle också vilja känna att jag lever. Jag är riktigt orolig inför den här sommaren. I en debatt för något år sedan frågade en studerande kvinna statsminister Fredrik Reinfeldt hur man som student skulle klara en sommar utan A-kassa om man inte fått något jobb. Fredrik svarade: "Är man tillräckligt ihärdig så får man ett jobb". Kvinnan frågade igen: "Men OM man nu har sökt massor med jobb och ändå inte får något, vad ska man göra då?" Det hade Fredrik inget bra svar på. Jag förstår tanken med att studenter inte får erhålla A-kassa under sommaren, många struntar säkert i att söka jobb om de vet att de får A-kassa istället, "Åh betalt sommarlov, Yes!" Men i själva verket vill studenter jobba, det ger mer pengar. En rolig grej är också att den som är arbetslös betalar med min a-kassa 115 kr per månad och får ut i genomsnitt ca 9300 kr per månad efter skatt om de har heltidsersättning från akassan, alltså MER ersättning än jag som studerar. Ändå ska jag betala den förhöjda a-kassaavgiften och grundavgiften (totalt 366 kr). Både arbetslösa, sjukskrivna och studerande bör betala grundavgiften 115 kr. Punkt.
Det här var bara en kort överblick över hur det är för oss studenter, jag vågar inte tänka på hur de arbetslösa och sjukskrivna med enbart deltidsersättning har det. Vad hände med att leva och våga riskera för att nå sina drömmar? Ingen törs ju chansa längre. Jag blir mörkrädd. Mörkrädd är ett bra ord.

Idag är en viktig dag. Gå ut och visa att du bryr dig om din framtid. Det finns mängder av demonstrationståg, föreläsningar, workshops över hela landet denna dag. Det må kännas att en liten människa som jag inte kan påverka mycket, men om alla tänkte så skulle vi snabbt bli överkörda och påbackade igen. Det är hög tid att våga säga ifrån. Vi fixar det här! Tillsammans!

De eviga misstagen

Jag klippte luggen för någon vecka sen, och då vart det helt okej (se bilden), men igår gjorde jag en dum grej: Jag tänkte att jag bara skulle fixa till lite små grejer i luggen, men vips så blev den alldeles för kort och nu kan jag inte ha luggen nedfälld för det ser helt absurt ut. Varför ska jag alltid vara där och pilla? Lämna saxen ifred vettja! Nåväl, tur har jag för håret växer ju, så om en månad är nog luggen alldeles alldeles perfekt, men tills dess får jag väl hålla mig inomhus.