fredag 1 maj 2009

1:a maj ur ett studentperspektiv

Idag är det första maj, en viktig dag för oss som slåss nedifrån. Det är mycket som händer i världen som vi vanliga människor inte har en aning om och som vi knappt kan påverka. Det kanske mest aktuella just nu är frågan om integritet i och med Ipred-lagen, men det är inte bara Ipred som hotar våra möjligheter till privatliv. Min pappa skickade mig en artikel imorse som är värd att läsas: Struntar du i din integritet?

Men det är mycket som sker även på hemmaplan. Sedan regeringen tog över makten har villkoren för många människor förändrats, särskilt i den vardagliga ekonomin. Jag kan bara tala utifrån mitt perspektiv, som student, hur min livssituation har förändrats. När jag började studera (innan den nuvarande regeringen) hade jag tidigare arbetat i ett par år och därmed fått möjlighet till A-kassa. Jag betalade då en A-kasseavgift på 166 kr per månad. Aldrig roligt att betala försäkringar, men det var ändå överkomligt tyckte jag. Den första sommaren efter mina påbörjade studier lyckades jag efter många ansökningar bara få ett halvtidsjobb under sommaren, men ekonomin löste sig i och med att jag hade rätt till A-kassa. Men under hösten förändrades saker och ting. Det var riksdagsval och alliansen gick ut som segrare. Förändringarna för mig innebar en höjd A-kasseavgift till 366 kr (mer än 100% höjning) per månad, som skulle betalas med mina futtiga 7.400 kr jag får från CSN 9 månader om året. De tog dessutom bort möjligheten för studerande att erhålla A-kassa under sommarmånaderna. Den följande sommaren hade jag tur och fick jobb så jag klarade mig ändå. Sommaren därpå fick jag endast 4 veckors jobb, och blev dessutom sjukskriven. Tack vare mina föräldrar kunde jag betala mina räkningar. Jag var även tvungen att sälja mina älskade gitarrer och min synth för att få det att gå ihop. Från socialtjänsten fick jag 500 kr, med de nya reglerna hade jag kunnat få mer men som jag då hade varit tvungen att betala tillbaka när skolan började, med vilka pengar då?
Det kom en finanskris, varsel. Många konkurrerar om sommarjobben iår. Jag har ännu inte fått något jobb. Men under sommaren ska jag betala hyra, a-kassaeavgift, el, telefon, försäkringar, m.m och skulle också vilja känna att jag lever. Jag är riktigt orolig inför den här sommaren. I en debatt för något år sedan frågade en studerande kvinna statsminister Fredrik Reinfeldt hur man som student skulle klara en sommar utan A-kassa om man inte fått något jobb. Fredrik svarade: "Är man tillräckligt ihärdig så får man ett jobb". Kvinnan frågade igen: "Men OM man nu har sökt massor med jobb och ändå inte får något, vad ska man göra då?" Det hade Fredrik inget bra svar på. Jag förstår tanken med att studenter inte får erhålla A-kassa under sommaren, många struntar säkert i att söka jobb om de vet att de får A-kassa istället, "Åh betalt sommarlov, Yes!" Men i själva verket vill studenter jobba, det ger mer pengar. En rolig grej är också att den som är arbetslös betalar med min a-kassa 115 kr per månad och får ut i genomsnitt ca 9300 kr per månad efter skatt om de har heltidsersättning från akassan, alltså MER ersättning än jag som studerar. Ändå ska jag betala den förhöjda a-kassaavgiften och grundavgiften (totalt 366 kr). Både arbetslösa, sjukskrivna och studerande bör betala grundavgiften 115 kr. Punkt.
Det här var bara en kort överblick över hur det är för oss studenter, jag vågar inte tänka på hur de arbetslösa och sjukskrivna med enbart deltidsersättning har det. Vad hände med att leva och våga riskera för att nå sina drömmar? Ingen törs ju chansa längre. Jag blir mörkrädd. Mörkrädd är ett bra ord.

Idag är en viktig dag. Gå ut och visa att du bryr dig om din framtid. Det finns mängder av demonstrationståg, föreläsningar, workshops över hela landet denna dag. Det må kännas att en liten människa som jag inte kan påverka mycket, men om alla tänkte så skulle vi snabbt bli överkörda och påbackade igen. Det är hög tid att våga säga ifrån. Vi fixar det här! Tillsammans!

1 kommentar:

gnu sa...

Vilken fin pappa som läser Arbetaren!