Buskatt

Inatt levde Esther loppan i hela lägenheten. Hon hade ner kartonger, böcker och en massa andra saker, allt för att jag skulle vakna och underhålla henne. -"Men snälla hjärtat klockan är halv 4 på morgonen, mamma behöver sova!" Det värsta av allt är dock att hon hade ner min systemkamera som tyvärr inte låg i sitt fodral. Helt plötsligt vaknade jag av ett duns och där låg kameran på golvet. Jag fick såklart p a n i k och tänkte att nu är kameran paj, och det kommer bli dyrt. "Jävla skitkatt", tänkte jag nog också. Jag provade på en gång att starta kameran, och i mitt sovrus så såg jag att den inte startade, den hade pajat. Därefter hade jag svårt att somna om, låg mest i min ångest och såg tusenlapparna rinna iväg. När sedan väckarklockan ringde provade jag kameran igen och insåg att jag hade missuppfattat allt mitt i natten, kameran funkade ju faktiskt. Farligt det där med att greja med tekniska prylar i halvsovande tillstånd. Lättad blev jag såklart att inget var trasigt, men också en nypa besviken på mig själv att jag tänkte mer på kameran än Esther, hon hade ju faktiskt kunna ha fått kameran på sig och gjort sig illa. Och det hade varit värre än alla tusenlappar i världen.