Blocket-mentalitet m.m

Jag slutar aldrig att förbluffas över hur folk uppför sig när de svarar på en annons. Igår la jag ut mitt Nintendo Wii på blocket då jag vill köpa ett playstation istället, de svaren jag får på mailen lyder till 99% såhär: "du får 1500 för snabb affär så kommer jag och hämtar det på en gång". Följt av ett telefonnummer. Jag vet inte om det bara är jag men när jag svarar på en annons börjar jag åtminstone med ett "Hej" följt av något artigt där jag frågar om produkten fortfarande finns kvar och att jag gärna kommer och tittar, därefter avslutar jag med att de gärna får höra av sig följt av mitt namn och telefonnummer. Jag vet ju själv hur jag tänker, jag säljer ju hellre något till en person som har en förmåga att genom skrift förmedla vilken slags person man är. Då känns det seriöst och jag behöver inte vara orolig för att jag blir lurad/kidnappad/våldtagen etc vid försäljningen. Det kanske är lite diskriminerande att tänka så, men jag kan verkligen irritera mig på oartiga människor som inte kan föra sig liksom. En anna grej är att samma 99% som skriver enligt ovan också heter antingen Johnny, Tommy eller Ronny och bor i Köping. Fördomar.

Nu blev det ju iallafall så att en Lina skickade ett jättetrevligt mail till mig om att hon ville köpa konsolen, och det fick hon också göra. När vi sedan skulle ses och fixa biffen så visar det sig att det är min bästa Emelies kompis Lina så det var ju helt förträffligt roligt! Nöjda båda två vart vi också eftersom då vet hon att hon kan lita på mig att konsolen är hel och ren och jag fick höra att Emelie kommer hem nästa helg och då ska vi ses allihopa. Vilket flyt!

Kvällen har spenderats hos mamma och pappa med brorsan hans sambo Jeanette och deras dotter Filippa. Brorsan hade hunden (Malte) med sig också och Esther börjar tycka mer och mer om honom. Ikväll låg hon längs med Maltes rygg och buffade med huvudet, nafsade honom i pälsen och mjölktrampade med tassarna mot honom. Mitt hjärta gick sönder hur sött det var. Malte blir dock stel som en pinne så fort han ser en katt, stackarn, men det börjar bli bättre för han vet ju att Esther aldrig skulle göra något dumt. Jag fick dock en filmsnutt på händelsen som jag ska lägga upp inom kort. Jag har en massa fotografier från flera veckor tillbaka också, jag har bara inte haft ork att ladda in allt i datorn och redigera, för när jag väl börjar redigera så kan jag inte sluta, och ska man upp och "jobba" på morgonen efter så är det inte en fullträff att starta ett sånt projekt. Jag vill ju gärna göra klart allt liksom, inte bara avsluta mitt i. Men nu är det ju helg.

Imorgon ska jag vara barnvakt åt världens bästa Nova som precis lärt sig gå.
Filmkameran ska med och systemkameran likaså.

Puss och godnatt på er, trist att Lars åkte ut.
Men Alice är kvar!